lördag 24 maj 2014

Arbete förenar

Under 80-talet jobbade vi tillsammans.
Kontakten har vi hållit även sedan vi "skingrades för vinden".
Jörgen återvände till Dalom, Sverker blev kvar i Umeå......... själv tog jag mitt förnuft tillfånga och flyttade till Nordingrå.
Under tre soliga dagar har vi haft vårt tredje Gubbkonvent, i år vid den vackra sjön Lillarmsjö i Västerbottens inland. Att konventet förlades någon vecka innan mygginvationen uppskattades!
Eftersom det är arbete som förenar, så arbetar vi också under varje konvent.

Alla kan ju inte arbeta samtidigt! Dokumentation är viktigt! "Lyft upp stenen igen, Jörgen. Bilden blev inte perfekt!" .... efter någon timme var stenkistan vid bastutrappen klar.

Så dax att lägga ut och föraankra badbryggan. Eftersom Jörgen alltid velat bli sjökapten och redan hade blöta byxor fick han chansen  att "stå på bryggan"
 Vinden förde bryggan på plats. Sedan var det bara att banka ner spetten som håller bryppan förankrad.
Jörgen klarade balansnumret i den hårda vinden med bravur.

Vi hade också flera kulturpunkter på schemat..... vi var ju i närheten av en Kulturhuvudstad.
Allt från kafébesök till murkeljakt på gigantiskt kalhygge.

Utedass är väl ändå norrrländsk kultur i koncentrat!?
Undrar vilken konstnär som designat dasset/vedboden?.... eller så har den gode Sverker använt sig av HSH-metoden......(Hipp som happ -metoden)!. ...tjusigt, hursomhelst....och luktfri!
 Nästa års konvent skall hållas i en fabodstuga i närheten av Falun.
Ser redan fram emot denna tillställning.



söndag 18 maj 2014

Isberget.....som bäst

Många gånger, när jag passerat grannbyn, har jag sagt: "Jag ska upp på Isberget en dag. Det måste vara en betagande utsikt!" 
Idag blev det av!
NU är det som bäst att knata upp ....och njuta av den vidunderliga utsikten.
Ingen mygg, inga jordgetingar, inga löv som skymmer!
....som bäst helt enkelt!

Härifrån ser det ut som om Älgsjöberget stupar rätt ner i havet!

..... får nästan svindel när jag titta ner mot Näsviken. 

Gott med en kaffetår vid vindflöjeln när vi kommit ändå upp.
Lasse hade gjort goda mackor. Bara det!
Undrar hur många stormar pilen klarat av sedan Mariannes morfar satten upp den 1915
.......ja, snart hundra år sedan. Kullagret är bytt och smord några gånger.
....men så var han också smed, Mariannes morfar.





onsdag 14 maj 2014

Tungan rätt i munen

Idag kör Holmen de sista timmerlassen från avverkningarna vid Nol-i-Backen.
För att komma åt virket har man brutit en ny väg som kräver sin man att köra ett 60 ton tungt ekipage efter.

Moderna timmerbilar är gigantiskt stora. Föraren ser ut som en liten knopp däruppe. Lägg märke till spetsgardinerna!
"Vill du åka med upp till vändskiva?"

Bara att klättra upp i bilen är ett helt företag.....börjar undra var hissen finns!

Förarplatsen ser ut som ett kontrollrum i en medelstor fabrik!
........och välstädat...som sviten på ett femstjärnigt hotell!

Jag skulle knappt kunnat vända min lilla plutpluttbil på vändplatsen. Här vände de två jätteekipage ...samtidigt! Som en yster dans!

Själva lastningen går i ett huj! 3, 4 stockar i varje "tugga".

Så kommer de 60 ton gigantiskt stora vidundren neråför den branta, smala vägen, som slutar i en ganska skarp kuvra nere vid sjön. "Med 60 ton bakom ryggen, vill jag inte bromsa för tvärt..... På sommarföre är det ju ingen konst, men värre var det när vi körde här i vintras!"
Det gäller att hålla tungan rätt i mun!

torsdag 1 maj 2014

Rondell vid Konvaljbacken

I går morse kom en hel skrälldus med marskiner: lasbilar av olika modeller och en gigantisk väghyvel.
De parkerade nere vid korsningen, medan jag höll på att olja altangolvet. Där överlade de hur själva jobbet skulle utföras. Att det kom pluttpluttbilar, postis t ex, och störde och ville fram verkade de inte bekymra dem.
"Störst går först!"
Jag var övertygad om att de antingen var vilsekomna Ukrainska separatister som gjort en vägspärr eller att något stort var på gång.......en rondell!?
Men efter någon timmes överläggning, började de köra, dvs mesta tiden väntade de på att någon annan av maskinerna skulle agera......
.....men skam som ger sig. Det blev en "tumme" iaf. 
De saltade och vattnade och jämnade till vägen till Näs, vilket var välbehövligt då det dammat som attan ett tag.....Någon timme efter att de åkt hem till majbrasan började det snöa lapphandskar.
"Förr sa man att vägarbetare var de enda som kunde konsten att sova på en spade......; att sova i en lastbilshytt verkar vara bekvämare!.... med stereo och luftkonditionering och allt!", som en besökare sa.
Vi bybor skulle aldrig uttrycka oss så vanhedrande!! Vi är glada åt att vi har 2 vägar till vår lilla by, vägar som man sköter......kosta vad det kosta vill!'
Nästa år bygger man nog en rondell!!