Bara upp och ner

Många tror att Nordingrå är berg, sjöar och små byar. Allt genomskuret av flera vackra havsfjärdar, som gör det omöjligt att veta hur vägarna går från by A till by B. Här är dock bildbevis för att det även finns slätter...... ska genast erkänna att bilden ljuger nog lite...... har man kameran tillräckligt nära marken så kan den minsta lägda se ut som en slätt.
Från Näs, byn där bilden är tagen, till Ringkallen i fonden är det väl 4 km max ..... och ett par små sjöar och någon mindre bergknalle på vägen. Annars säger man att Nordingrå består av 52 byar och lika många sjöar........... och hur många berg vet jag inte, men säkert lika många......... så mycket upp och ner är det! Jag tror att det var någon som cyklat i Nordingrå på sin mormors oväxlade, som uppfann mounatinbike!
De svarta prickarna är kor... inte älgar eller björnar! 

Molly .......kamphunden



Molly är en kamphund, i den bemärkelser att hon kämpar, kämpar att vara snäll och vänlig: " Är jag snäll och vänlig är också människorna snälla mot mig ............... är de ändå inte snälla håller jag mig på avstånd"

Jag hörde på nyheterna idag att antalet anmälda hundöverfall (där människor blivit oprovocerat anfallna av sk kamphundar) har fördubblats de senaste åren ... är nu uppe i 3500 anmälda fall per år!"

En "expert" sa att om kamphundar  kommer i orätta händer så kan det gå illa. Knepigt! Jag har aldrig hört någon "expert" säga om stövare: att om de kommer i orätta händer så kan de börja söka harspår och driva haren.......... eller som i många debattprogram diskutera om det är hundens eller ägarens fel att kamphunden anfallit barn, människor eller andra hundar. Hunden har ju upplevt att den varit hotad och reagerat precis som den förutses göra ....... om man ser till avelsarbetet..

Tänk dig att deltagarna i ett debattprogram på TV skulle diskutera om det är stövarens eller jägarens fel/förtjänst att den driver hare. Du skulle skratta på dig?. Stövaren är ju framavlad för att driva hare.. Kamphundar är framavlade för att reagera med största aggresivitet på vad hunden uppfattar som hot.

En pistol eller kniv är ju absolut ofarliga om de inte "hamnar i orätta händer"!

Tror du att slangbellor vore tillåtnana om 3500 personer blev påskjutna varje år? .Varför tillåts man avla fram hundraser som ska reagera med största möjliga aggresivitet? Vem behöver en kamphund?

Vad vi behöver är snälla hundar ............ som Molly

Molly ..... snickaren

I eftermiddag har Molly varit med och försökt lära sig hur man snickrar en uthusvägg. Hon är med hela tiden. Sitter jag vid datorn och jobbar, ligger hon under datorbordet............ snickrar jag är hon med "på snickarbänken".

Allt jobb man lägger ner på sin hund det första året harman igen flera gånger om ........... och det fina med miljöträningatt det tar tar ingen tid, eller väldigt lite tid i alla fall. Det är bara att låta hunden vara med i det man gör. 

Miljöträning blir så lätt att man konstruerar träningssituationer som "stadsbesök", "besök på lantgård" eller "folkmassa"........... och det mesta hunden tränar är att vara med på sådana situationer som gör matte/husse stressad, för stressad blir man i regel i konstruerade situationer. 

En gång skulle jag träna "skott" med en hund. Jag hade ju startpistol, så jag instruerade min son, var han skulle gömma sig och så avlossa ett skott med startpistolen, när jag gav tecken. Jag hade så mycket att hålla under kontroll, att hunden blev klart påverkad av det och mindre av att det small. Sedan kom jag på att älgjägarna sköt på jaktskyttebanan varje torsdag 19 - 21. Det small alltså hela tiden där. Det var bara att ta för sig! Lägga ett spår tre km ifrån skjutbanan ena torsdagen, träna lydnad två km åt andra hållet eller ett uppletande en km bakom jägarna. Efter några veckor tränade vi mellan parkeringen och skyttarna.

. Jag brukar ta med Molly till det mesta jag gör, synd bara att jag inte kan ha henne till jobbet. Det skulle ha varit nyttigt både för henne och alla där................. ja, inte riktigt alla ................ det är ju det där med allergier. Naturligtvis kan vi inte ha med hundar till miljöer där det är risk att människor blir sjuka, men det finns massor med ställen där de kan varas med.

Ramses utsikt

Där jag tog den här bilden ikväll ligger några kungagravar. Kung Ramsus hade sitt sommarställe här. Kungen med följe tog segelskutan och seglade upp hit för att leva "nära naturen" några sommarveckor.. Han måste ha tyckt om stället, då han också blev begraven här. Landhöjningen har ju gjort sitt, så det såg säkert inte precis ut som idag, men berget på andra sidan är ju detsamma och vatten var det säkert här, även om det var en havsvik och inte en insjö. Höstfärgerna var säkert också snarlika. Man kan undra vilka tankar som man då hade om framtiden. Funderade man på om Sverige borde gå med i EU, eller om homoäktenskap är att föredra framför partnerskap? Förmodligen inte.. 

Min pappa tog körkot 1924. Jag undrar ibland vad hade hade för förhoppningar eller framtidstankar med det. Det måste ha varit ungefär som jag idag skulle ha tagit cert för att framföra en rymdfärtja. Ingen i byn hade bil. Ingen människa pappa kände hade bil. Han hade inte ens åkt i en bil. Att någon bybo i framtiden skulle skaffa sig bil måste ha tett sig helt utopiskt, med det oerhört knapra liv man levde. Pappa  köpte heller aldrig någon bil även om han 40 år efter körkortsuppkörningen skulle ha kunnat göra det, rent ekonomiskt, men då kandke han hade behövt en uppfräschningskurs? Om framtiden vet vi intet, men det gäller att ha visioner.

Frosten

I natt har nattfrosten markerat att vintern är i antågande.Oerhört vackert när morgonsolen försöker torka bort rimfrosten från gräset - 3 grader. Ska det verkligen bli kallgrader redan eller är det bara ett förspel?  Om man lever nära naturen är det ju en massa saker som skall göras innan kylan får sätta tänderna i omgivningarna: Alla redskap ska tas in, cykeln likaså, sommarvattnet till bastun skall stängas och ledningarna tömmas, pumrumsdörren skall isoleras och frostvakten i pumrummet aktiveras Samtidigt vore det inte dumt att kunna ha sommarvattnet igång några veckor till, skönt att slippa bära vatttnet till bstun.  Kanske nöjer mig med att isolera pumprumsdörren och aktivera frostvakten?

Tar med morronkaffet till altanen och njuter av utsikten, för vackert är det. Mornarna är ofta vackrast. 

Efter kaffet blir det "Rundan", 7 km morgonvandring med Molly. Då hinner man kolla en massa saker efter vägen och planera upp dagen (var ska jag börja röja årsslyet?) och samtidigt bara låta tankarna leva sitt eget liv. Någon sa att man mår bra av rutiner............ men det får ju inte bli en massa rutiner, skulle kännas väldigt inrutat, men morgonrundan känns bra.

Finvädershundar

Mötte idag en kompis som tyckte att det var tråkigt att hennes hund inte gillar att vara ute i dåligt väder........"Vi har inte kommit ut på hela helgen" När jag frågar hur hon kan veta att den inte gillar regn, rusk och snöstorm, svarar Lena: " "Så fort jag vänder om hemåt blir det en himla fart på Aradon, för då vet han att vi skall hem"

Någon sa att mörkrädda mammor (eller pappor?) får mörkrädda barn............. samma är det med hundar. Finvädersmänniskor får finvädershundar. Det har med ledarskapet att göra. Om vi inte tränar platsliggning i regnväder så kommer hunden naturligtvis att gå upp från platsen om det regnar på tävlingsdagen.

Om vi själva hela tiden lägntar att få fara hem och slippa ruskvädret  "smittar" det av sig på hunden "Om jag gör en apportering till i detta dj-la väder kan jag väl få pricka av regnapportering?" Först när vi själva tycker att den slitna klyschan "Det finns inget dåligt väder........." kommer vi att få hundar som funkar i alla väder............ men visst var det ljuvligt att komma hem efter gårdagens träning (15 mm i regnmätaren), göra eld i bastun när man dragit av stövlar och regnkläder!. Molly hade gärna stannat en timme till

Bastu

Kan något vara ljuvligare än att efter en dag med skogsvandring, listning, bilrep och Mollyträning (regnapportering och regnplatsliggning), göra eld i bastukaminen, känna förväntas glädje medan man går till bastun, lägger in några björkklabbar till och känner värmen öka.

Hörde i radion för ett par veckor sedan att man haft VM i bastubad. Två döda! Man tävlade om vem som kunde sitta längst i högsta hetta, 135 grader visst. Hur tokig får man bli? Jag förstår ingenting. Hur kan man tävla i bastubad, som absolut inte har med att klara hetta att göra utan att njuta av värmen.

 Jag brukar börja på 65 grader,  känna värmen komma, hur porerna öppnas och renheten komma. Skölja sig genom att hoppa i sjön eller slå en balja vatten  över sig på bastualtanen, innan man går in i värmen igen, slår vatten på de heta stenarna och låte ångan svepa in mig..

Sedan ett fotbad, rakning  och några "pisksnärtar" av het ånga (för den som är lagt åt det hållet), innan relaxen på bastualtanen.

Någon sa att det är i basun sanningar sägs. "I bastun har alla samma uniform" annars har vi ju alltid "uniform" som visar vem vi är, vilken ställning vi har (T-shirt - knytblus, jeans - Armanibyxor, osv)

Utan n´Göran stannar bilen

..... eller rättare "om bilen stannat så fixar Göran den!"

.I Umeå finns 74 bilverkstäder, här finns en. Man kanske skulle kunna säga att det finns 73 för många i Umeå eftersom det räcker med en om den är så bra som den i grannbyn, men det kanske finns fler bilar i Umeå......................... tänkte inte på det.

När n´Göran lagat bilen............ då vet man att den är lagad. Undra hur många ljuddämpare han bytt i sina dar? Om man ett halvår senare hör något konstigt ljud, kan man ringa till honom och relatera till förra reparationen....... och han vet precis vad man pratar om. Det är bemötande! 

Förra helgen ramlade ljuddämparen från min Ford. På en halvtimma idag satt en ny tyst ljuddämpare där, och då hade vi hunnit att avklara flera viktiga ämnen som: bör jag byta till en fyrhjulsdriven bil för att ta mig upp till Konvaljbacken? Skulle en fyrhjuling duga att skotta snön med till vintern.? Hur less är man när man sprungit en mara? Är det vettigt att jobba längre än till 65? Vi hann titta på den nya Fergusontraktor han köpt och prata om"läget" i grannbyarna. Sån´t som gör att man känner delaktighet.

Stockstugan

...börjar ta form. Peter är här och llistar idag. Att jag själv klarat att panela hela rummet och klicka i golvet är jag riktigt stolt över....... samtidigt som jag tränat Molly. .T o m Peter, som är proffs, gav mig beröm. Att det är Peter som listar är jag mycket glad för. Ingen gör sån´t så snyggt som han. Han väljer den bästa listen och kapar så att man ser inga skarvar (nästan). Rummet ska varken ha gardiner eller blommor, så det kräver att listnngen blir bra..... inget kan gömmas bakom gardinerna.

Stockstugan är den senaste utbyggnaden av Konvaljbacken. Jag höll på att skriva "sista", men man vet aldrig. Nu när vi ser hur fint det blev har det kommit förslag om att bygga ett exakt likadant rum åt motsatt håll, ett sovrum. ........ men bara 2 fönster då, (Stockstugaan har 5 fönster). Ett sovrum på 20 kvadrat skulle kännas lite maffigt.

Stockstuga kommer att bli ett allrum, med kökssoffa (som du ser), stort bord, skänk och läshörna. Kökssoffan som jag hittade på blocket har varit min dröm hela livet, den är så stor att vi fick bära in den inna dörrarna sattes in. 

Bussresan

...började redan på busstation. En tjej med en 16-månaders ridgebackhane kom insläntrande. Hon sa "Ojdå" när hon upptäckte Molly som låg intet ont anande framför mina fötter. Döm om min förvåning, när Molly tog det hur kallt som helst och låg okopplad och bara lite nyfiken med kopplet ringlande framför sig medan jag gick ifrån och fotade dem. Ridge back-killen hade, som synes, svårare att hålla sig i styr,

Väl inne i bussen gisk resan hur bra som helst! Molly visade att den träning vi lagt ner (möta minst 10 nya snälla människor och fem snälla hundar varje dag), hade hon tagit till sig och stressade inte upp för alla som klev över henne eller att ridge back-killen satt på ett säte 2 meter bakom henne. Ingen trodde annat än att Molly var en van resenär. 

Mellan Normaling och Husum somnade jag naturligtvis..... gör alltid det av någon outgrundlig. En medresenär knackade mig på axeln och påpekade att "Din hund har gått iväg". Nyvaket såg mig onkring och min första tanke när jag förstod att jag somnat var : "Har bussen stannat och Molly gått av?" .... men lugnade mig när jag såg att Molly gått och lagt sig nedanför Ridge back-killens säte. Hur coolt som helst. Vilken hund jag har!

Molly



Mycket på denna blogg kommer att handla om Molly. Hon kom till mig för ett par månader sedan, omplacerad efter "en risig uppväxt", risig även bokstavligt. Hon var nio månader hade ett självförtroende som var under nollstrecket och stressade upp oerhört när hon träffade såväl människor som hundar.

Anledningen att jag tog mig an henne var att hon inte har någon skärpa och ingen försvarslust. En sådan hund är lättare att "bygga upp". Hade hon haft försvarslust och skärpa har jag bedömt henne som direkt farlig. Farliga hundar ska vi inte ha i vårt samhälle. Då hade hon snabbt lärt sig att om man reagerar aggresivt på en hotfull omgivning så får man "respektavstånd". Jag vill att hon skall lära sig att med vänlighet blir man bemött med vänlighet och att mitt ledarskap ger henne trygghet.

Jag är "lärare i hundtjänst", som det heter i Brukskretsar och har erfarenhet från mina 9 tidigare hundar. Alla mina tidigare hundar har varit renrasiga (Schäfer, Setter, Flat, Rottis, Border Terrier). Molly är en blandrashund (Border Collie, Lapphund / Schäfer, Sibirien Husky). Man blir aldrig för gammal att bryta sina cirklar.

Jag kommer här att berätta hur jag jobbar med Molly och tränar henne för att hon ska bli den hund som är fullständigt trygg och känner att hon klarar av allt som inträffar i hennes liv på Konvaljbacken, skogarna omkring och även besök i den kungliga myrstack där mina barnbarn växer upp..

I eftermiddag ska Molly (och jag) åka 20 mil i en fullpackad buss. Det ska bli spännande att se hur hon klarar det.

TACK

Ett STORT tack till Ronja, som skapat denna blogg åt mig! Såååå fin. Nu gäller det bara att fylla den med givande innehåll! Till en början blir det mest veckovisa inlägg, men om några veckor blir det dagliga inlägg!!
Mycket nöje!
Vänligen Ingemar