Fredagen ägnade vi Malaga, en stad med storstadspuls! Vi gick en hel del, stannade till på en parkbänk i marmor eller ett utefik och kände på atmosfären.
Balkongräcken i guld är ju inte vanligt där jag bor i alla fall. Vet inte om det skulle öka hemkänsla?! Jag får kanske ompröva att ersätta atlanens vitmålade med ett guldräcke?
Jag har sett manga hundar som har en väldigt fin kontakt med sin husse. Se på den här lilla krabaten, mitt i Malaga.......................... bilar, motorcycklar och folk överallt, men han vet var han har husse. De hundar som dras i ett snöre, mellan rabatterna (där de förmodas göra sina behov medan husse/matte tittar bort) har oftast en övervintrande skandinav i andra änden av snöret.
Katedralen är lika imponerande som Vestminsterkyrkan i London. Ett helt kvarter. Tänk att de visste hur det skulle bli, när de murade den första stenen. De hade ju inga tredimensionella program i sina datorer för fem hundra år sedan ................... ja, knappt datorer.
Pa en breda gagata i den gamla delen av staden uppträdde en grupp som spelade klassisk musik. Det passade perfekt i den miljön och de fick stora ovationer från farbröderna på marmorbänkarna.