NU rinner både varmt och kallt vatten i alla kranar igen. Det är en fantastisk känsla attfå ett till synes oöverstigligt problem........... och sedan ta sig samman och lösa det. Den första reaktionen är ju att, efter 50 år i bortskämdt stadboende,: "Vem kan jag ringa till som kan fixa detta? Jag ringer till Rolf, rörmockaren", sedan tog jag mig samman och använde de hjärnceller som ännu inte är helt förstörda. Ringde till Pelle, fick låna hans byggtork, och nu något dygn senare fungerar allt perfekt igen. Felet jag gjort var att ha för kallt i pumprummet (ny frostvakt) och vattnet hade varit stillastående i fyra dygn.
En psykoterapeut i Malmö har skrivit en bok (I trygghetsnarkomanernas land) om detta att man blir bara ängsligare genom att omge sig med för mycket trygghet. Jag är böjd att hålla med honom....... till en del i alla fall.
Man dör inte för att vattnet fryser. För att leva så här fordras det att man klarar av en del strapatser............... och så mycket energi man får av det. Jag har klarat provet.... Jag är värdig! ........ men det är klart, hade jag inte fått låna byggtorken av Pelle hade det ju inte tinat så fort)
Att vakna varje morgon med Värdens vackraste utsikt från morgonkaffetsfönstret är värt en del strapatser.... och för att inte tala om Tystnaden och Byn!
Till sommaren ska jag kolla isoleringen under huset, men det har fungerat bra i alla år tidigare............. så jag tror att det var frostvakten som var felinställd.
Åh vad skönt att du löste detta ;o)
SvaraRaderaHa en fin dag!
Kram/Lena