Det börjar alltid med att Moly står där med utmanande/vädjande blick, svansen rätt upp, lätt vajande och oftast en pinne i mun, en vägsticka av pil är ju perfekt, väger ingenting. Bara en skälmsk blick från mig, så startar skådespelet.........
Hur Molly klarar att aldrig vricka en fot, törna emot ett träd eller slå i pinnen i ett träd, övergår mitt förstånd........ och vilken fart!
Hur en koppelhund kan träna koordination, snabbhet, reaktionsförmåga eller acceleration förstår jag inte heller........ men har man hunden okopplad ska man vara säker på att den inte jagar vilda djur i naturens barnkammare!
"Du har ju tjatat så mycket om risken att en hund blir pinntokig............. blir hon inte det som du håller på"
Och svaret är "Nej!" ...... dels tar jag aldrig av henne pinnen, jag kastar aldrig pinnen åt henne och jag är ytterst observant på pinntokighetstendenser,............ skulle hon visa det minsta tecken skulle vi inte leka dessa fartlekar mer.
"ler" Biggles gillar oxå att utmana/uppmana till lek och dragkamp med pinnen han kommer med Ibland en pytteliten ..lika ofta en stor..ganska skicklig är han att rada pinnen genom buskage och träd..men nappar ingen på inviten lämnar han pinnen efter en stund.. härligt rörliga och energiladdande bilder du tagit på Molly..
SvaraRadera