200 försvann på Rotsidan

 När man är på Rotsidan tror man att man är ensam på hela naturreservatet, Det är känslan....... ja, så gott som ensam i alla fall.

 Men försöker man ta en bild av barnnarnen som lyckats ta sig ut på ett eget liter "rev" 

så kommer ändå någon annan fotograf som vill ta en närmare bild, 

...... eller har ingen Nikon!

Visst är det skönt, att med hackande tänder efter ett lååångt bad i det 10-gradiga vattnet ,lägga sig på den soluppvärmda stenhällen.

När man går upp till parkeringen vid ettiden, en solig dag som idag,tror man att det är närmare 200 nere på Rotsidan utifrån antalet bilar, men när jag kommer ner till hällarna igen har alla "försvunnit"........................ i skrevoorna.

Ibland möter jag männisakor som säger; "Rotsidan är nog fint, men man ska ha turen att vara där när det är fint väder, annars är det inget att skriva hem om!"

Jag åker dit bara när det är fint väder, som idag............... annars finns det annat att göra............. fördelen med att vara bofast och ha bara 4 km till dessa märkliga klippformationer.

Det känns previligerat att vara bofast....... ja lite fint faktiskt!.....

ibland om jag råkar bli lite spontan, så bli "käret" (mallig) .......... men inte ofta, är ju norrlänning!