Vanans makt

Under dessa vårvinterveckor, när vi har haft fantastisk skare som blivit för skarp för skidorna, har Molly och jag förlagt våra vandringar till skoterspåren. Lojakten har ökat akteviteten av skoterkörning under några veckoslut, så nu är det bara att ta dem i bruk för oss övriga.

Häromdagen tänkte jag att vi skulle göra ett litet experiment. Ett spår går över berget till Öden och via Näslunda hård tillbaka till byn. På tre ställen efter vår 7 kilometerstur, la jag in olika moment, jag kommenderade "framåt" på ett ställe,  "bakom" på ett annat och på ett ställe gick vi av spåret och skalade och åt en blodapelsin på en liten platå med milsvid utsikt. Det är praktiskt att ha en hund som gillar blodapelsiner lika mycket som Husse. Jag var noga med att göra varje sak på exakt samma ställe vid varje tur. I dag på morgonen gick vi rundan för fjärde gången.

När vi hade femtio meter kvar till "apelsinplatsen" tog hon väldig fart, sprang ut mot platån stannade och tittade uppfordrande på Husse "Ska det behöva ta evigheter att skala en apelsin??"

Det var ju inte mer än rätt att Molly fick samla ihop apelsinskalet....... jag hade ju skalat, och fick även bära med det hem..

Något mer förvånad blev jag när vi kom till de andra något mindre lustfyllda ställena för "bakom" och "framåt"............... men samma sak där, men något mindre frejdigt. Utan att jag sa ett knäpp kom hon och intog sin plats i mina fotspår med nosen i mina knäveck där jag tidigare gett kommandot "bakom" och när vi kom till framåtstället skuttade hon direkt iväg och intog possiosion 15 - 20 meter före mig.

För oss som går mycket efter stigar och smalare gångvägar är "bakom", "före" och "framåt" underskattade hundkunnanden. "Fot" i all ära, men det kräver bredare utrymme. 

En hund lär sig oerhört fort, både vad vi vill att den skall lära sig och sådant vi inte vill att den skall lära sig. Om vi låter den få en liten godbit från matbordet när vi äter, blir det också en vana efter bara ett par godbitar.

  

Vanans makt är oerhört stark hos hundar.......... och även hos oss?

Huset fullt av hundar

Har nu testat hur det är att ha huset fullt av hundar. Har man tillräckligt stora hundar och tillräckligt litet hus, räcker det med Molly och Exa. Exas husse och matte skulle på årsmöte och då passade hon på att vara hos sin kompis några timmar..

Jag hade nästan glömt hur det var att ha två hundar, men roligt var det. ... att se samspelet mellan dem och hur fort de lär sig att "prata med små bokstäver" när de är inomhus. De är ju vana att busa med varandra när de träffas utomhus.. 

Jag började med att stänga in Molly i sovrummet, så att Exa fick kolla av huset. Sedan släppte jag ut Molly och sa till dem på skarpen, att: "Inomhus pratar vi med små bokstäver!". Sedan fick de umgås. När de någon enstaka gång höll på att passera gränsen för "små bokstäver", gav jag dem en påminnelse om reglerna och de återgick snabbt till "små bokstäver". (Dominansmarkering innebär att jag harklar mig markerat). 

Jag skulle kunna skriva en massa om dessa timmar, men roligast var att se hur "artig" Molly blev. Hon lät Exa ta hennes leksaker, prata med Husse osv utan att gorma. .... men nästa gång är nog artigheten över och de umgås mera naturligt.

Har ni föresten sett TV-programmet "Huset fullt med hundar". Ett kul program tycker jag. Man får en inblick i hur det är att välja hund, lära sig hur man kan aktivera sin hund och lite extra action då det är många hundar som busar på egen hand i ett hus med "övervakningskameror". 

Såg på Facebook att många är upprörda och tycker att det är otäckt att bara en blir vald och att flera hundar måste vara i ett hem där de flesta inte får stanna. ........ men att lämna sin hund på hundpansionat medan man själv åker två veckor till Thailand är ok. Jag begriper ingenting. 

De har dessutom hundpsykologer som håller noggrann uppsyn över hundarna så att de inte hamnar i den minsta depression. 

Jag har inte hört att de har någon psykolog i programmet "Bonde söker fru", där fyra kvinnor bor i flera veckor på en gård för att konkurrera om Bondens gunst. Vilken konstlad situation. Där borde verkligen en psykolog ha kollen på om någon deppar ihop!

Håller vi på att förmänskliga våra hundar?

Där våldet tar vid upphör konsten ......del 1

.............eller helt enkelt

Hundträning.

I 30 år har jag varit verksam som Lärare i hundtjänst  och tränat hundar i 45,......... 

Ibland får jag frågan "När på dagen är det bäst att jag tränar min hund?" och svaret är att varje stund du är med din hund är det frågan om hundträning, eller oträning. 

Hunden vet ju inte att "Nu ska jag lyda husse/matte för nu tränar vi". Om vi oftast "tränar" hunden i att inte lyda oss, så är det givet att den träningen ger resultat! .. eller "När folk kommer och hälsar på behöver jag inte lyda", så lär den sig detta.Hundar är inte dumma! Så det gäller att veta vilka signaler man ger sin hund hela tiden man är tillsammans.......... om man vill ha en lydig hund. Hunden är ett flockdjur och behöver en ledare.Att träna en alphahanne eller tik är inte lätt, de behöver inte en ledare utan en flock.

Frågan jag också ofta får är varför hundar ska vara lydiga? Ja, det har med vår syn på tamdjur överhuvudtaget att göra. Ska vi ha tamdjur? Och då blir frågan filosofisk-etisk. En hund skulle dö av svält inom ett par veckor om den inte var tam och fick mat av oss.Många vill ha hundar, men inte såå lydiga. "Mittemellan" är det värsta för hunden. Jag vet i alla fall att lydiga hundar får en mycket större frihet än olydiga. Olydiga hundar hålls hela tiden i koppel  (tack och lov!), lämnas hemma mycket oftare osv osv.

Att jag tränar hunden hela tiden innebär inte att Molly "är under lydnad" hela tiden vi är tillsammans, men det betyder att hon har "ett öga för husse" hela tiden, även om vi inte kommit riktigt dit ännu.... men snart.

När vi går på en vandringstur t ex så tar jag med en boll eller en apportbock och tränar med dem, men även lydnadsträning som platsläggande, inkallning, sättande, uppletande........ ja allt möjligt görs ju jättebra som en del av vandringen eller turen till postlådan, eller medan bastun blir varm.

Hon vet att roliga saker händer när vi är tillsammans.

Det är bara när hon ser Exa, som hon stänger alla kommunikationsvägar för husse. .......... men nu har vi kommit dithän att när de, som idag, lekt i ett par minuter och vi säger till dem att ge sig, så lyssnar de.... och kommer var och en till sin husse.

Man måste alltså ha ett mål med träningen och jobba mot det. Rom byggdes inte på en dag! Att tro att man tar genvägar genom att banka in kunnande i sina hundar är inte bara djurplågeri utan även lönlöst. Det skapar bara rädda hundar.

I vår och sommar har vi två mål för träningen:.........

 dels att veta att "Altan" betyder att hon skall gå till altanen och vara där till dess att jag säger att hon kan skippa det.

.... dels att vara i sin bur i bilen med grinden öppen, till dess att jag säger att hon kan hoppa ut.

All övrig träning ökar också möjligheten för henne att klara dessa mål .....innan sommaren övergår i höst ska hon klara dessa två saker (vardagslydnad) även om Exa går förbi.
Första övningarna börjar hemmavid och utan störningar........ men störningarna och miljöerna stegras sedan hela tiden..Det gäller att ta nästa steg när hon klarar en störning och stegra hela tiden utan att stegra för fort. Många gånger hoppar man över några steg och säger "Ja, Molly lär sig då ingenting, hon har nog ADHG eller någon annan bokstavskombination".......... när det är vi som lagt upp träningen fel

Mollys mamma var BorderCollie/Lapphund. Av sin mamma har hon fått det där speciella vallningssättet att gå lite krypande, som gör att den som inte vet detta tror att hon får stryk av husse. Hon ser strykrädd ut, helt enkelt. Inget kunde vara felaktigare.Konsten slutar där våldet tar vid.

Våffeldagen

Det är något extra med våffeldagen! Jag trodde förresten att den alltid inföll en söndag, men så är det tydligen inte.......... utan nemera en helt vanlig fredag, ja "vanlig" är den ju inte eftersom det är våffeldagen just idag.

Under min uppväxt åt vi  våfflor till frukost/lunch nästan varje söndag. När jag känner doften av våffelgräddning, känner jag: "Doften av söndag, helg". 

Det är nog därför jag vill/tror att våffeldagen infaller på en söndag. .... blir så förvånad, när jag märker att så inte är fallet. 

När jag fyllde femtio hade jag enbart våfflor på mottagningen. Det fanns tio olika "pålägg" att välja på, allt från hjortronsylt till löjrom.Alla fick nygräddade våfflor. ......... lånade våffeljärn i granngårdarna och barnen fick grädda i tvättstugan med fönstret på vid gavel.

Våffeldagen kommer just när våren segrat över vintern, det droppar från taken (gjorde innan detta med klimatförändringarna) och man känner hur det spritter inte bara i naturen. Fåglarna börjar sjunga som besatta och sälgknopparna gör sig beredda..

Det är nog därför vi bestämt om  sommartid f o m kommande söndag............ första söndagen efter Våffeldagen!

Ät och njut! 

Nu går det fort

......... flera nätter utan nattkyla och igårkväll kom en rejäl regnskur.

Första regnet sedan i början på november.

Kombinationen nattvarmt och regn gör avsmältningen snabb. Regnet gör hål i skaren och blåsten tränger ner varmluft i hålen, så är det kört.Det är nog bara att inrikta sig på ett farväl. Idag såg jag att det redan är bart under många träd.

Hur tar man farväl av snön? Vi har ju ceremonier för det mesta, men jag vet inte riktigt hur jag gör för att fira snön! Jag tycker att denna vinters snö är värd att firas. Snön har gjort sitt bästa för att isolera för den värsta kylan, skyddat mot dikeskörningar och som lekkamrat har skarsnön varit hur kul som helst. 2 månaders skare, när hade man det senast?

Men jag håller med att hade jag inte fått hjälp av Pelle och hans snöslungetraktor hade det nog varit ett annat ljud i mon skälla. Jag skulle inte haft en chans att hålla vägen öppen upp till Konvaljbacken! Är ett stort tack skyldig Pelle!!

Nu hoppas jag bara att det går fort.....................  så är det med avsked för mig!

Det hänger på håret

......  om jag vill göra ett bra första bra intryck!

 Men även om det är ren "underhållning", vill jag ju unna mig det allrabästa. 

Lätt som en plätt...... bara att ringa till Carola, så fixar hon det!. 

i klippstugan !

Man blir glad redan innan man går in, så mysig liten stuga!

................  bara "ett stenkast" från Konvaljbacken, i Salberg

Och föutom en perfekt frisyr (..... ja, så bra som det finns naturliga förutsättningar för!) får jag veta vad som händer i trakten.... och ett fint bemötande 

Här finns det mesta.............  granngårds!

Morgonstund har skidföre under skidorna

I dag var Molly på bettet, riktigt taggad, när hon märkte att vi skulle bryta morgonrutinerna och låta morgongröten vänta till efter skidturen. ......... gårdagens klabbföre skulle inte upprepas. Redan vid halvsju klyftades blodapelsinen och 

Molly var minst sagt uppfordrande: "Ska det behöva ta evigheter att få fast ett par skidor på pjäxorna?" 

Jag måste beundra Molly, som är på hugget om jag stiger upp halvfem och ska iväg tidigt, men sover också som utslagen om jag ligger och dåsar till framemot halvsju....... sover jag längre är dagen lite körd. 

Perfekt före! Solen når nätt och jämt ner i spåret.

Den smyger obönhörligt in bland träden och väcker alla som ligger och sover ännu!........ om man inte varit förutseende och dragit ner rullgardinen.... förstås.

En otroligt hissnande känsla att komma i spåret och se att det bara försvinner nerför en brant, att det kommer att gå undan förstår jag, men går det in bland småskogen ............., kommer spåret att svänga när farten är som högst? 

Bara att ge sig hän!

Däruppför berget mot Barsta går också Världsarvsleden - sommar, ......... undrar om de, som vandrar då, kan ana hur vackert det är på vintern. 

Otroligt vackert när solen hamrar fram berget ur skuggan, som en galen plåtslagare hamrar på en kopparplåt!

Smakfyllt

Blev sugen på te och macka idag,............. hade köpt prästost på affären och kom att tänka på det bröd jag bakade när barnen var små. Så det vara bara att sätta igång. Ett oerhört lätt recept, där inget moment tar mer än 10 minuter. fick ett infall och tog i lite olivolja och  några msk hackade oliver också

Det blev två formar och det som blev över fick forma sig själv i en annan ugnsform, .. strödde lite rågflinfor på ytan när jag penslat med vatten,så att det ser extra lantligt ut.  MMMmmmmmmmmm ...... så smakfyllt och gott!

Medan jag bakade, kom jag att tänka på min mamma, som, förutom allt annat hon gjorde, alltid hade minst 3 sorters kakor och vetebröd, "Så man har om det kommer nån!". Hon hade inga plastpåaar, ingen frys, ingen köksmaskin och bara vedspis utan varken termostat eller tittfönster i ugnsluckan.. "Termometern" var hennes armbåge, som hon stack in lite i ugnen och kände tempteraturen. Jag minns inte att något brändes.

Listige Mickels tvehågsenhet

När jag och Molly traskar mot Öden idag slår det mig, när jag kollar Mickels alla spår att även han kan ändra sig............

Här har han gjort en lov för att sedan fortsätta på "den rätta vägen" .......... vart den nu bär?

Här har han gått tillsammans med en medvandrare............ men bestämt sig att gå skilda vägar .

...... och här slutligen har han nästan krockat med en annan räv, men inte ens stannat och pratat en stund......... det kan inte ha varit två Nordingrårävar i alla fall, förmodligen två turisträvar?. Här stannar man och utbyter tankar när man möts.... En dag som denna är det naturligtvis de ofattbart grymma olyckorna i Japan som vi dryftar, när vi möts. "Naturens krafter kan ingen rå på! Stackars människor!", " Hur har det gått med vattnet för n´Lasse?",  "Tur att våra kärnkraftverk är HELT SÄKRA ....... till dess något oförutsebart inträffar, för visst var väl Japans kärnkraftverk HELT SÄKRA......... innan?", " ... är det kvar nån vecka på lojakten?.......... ska det vara nödvändigt?"...... " .... å Hur många hinner Khadaffi skjuta ihäl  innan de funderar färdigt på om det ska vara , eller ; i  FN´s resolutionstexter om flygförbud över Libyen?´ .... ..... ja, tankarna är många........ även här

Som bäst när de är utslitna

I morse packade jag ryggsäcken och inmundigade mitt morronkaffet nere vid havet.

Betagande!!

Sedan gjorde vi en sväng (8 km) via Edsäter och över berget hem till Konvaljbacken Härlig vandring i fantastisk sol och med vyer, som de flesta bara kan drömma om, när de druckit ljungte.........., och tänk bara att t ex ha bra vandringsskor när man går, så underbart, men när vi närmade oss hemmet och dagsmejan börjat göra sitt, märkte jag att blötan hade trängt in i ena skon. 

Det har aldrig hänt tidigare med dessa vandringsskors 10-åriga vandringsliv. Jag köpte dem på rea när jag skulle på vandringsrea till Korssika. (med 23 toppar högre än KebneKajse). Jag gick in dem två veckor före avfärd. 

Dessa skor har vandrat med mig i mer än 600 mil i skog och mark sedan de var nya............. de har aldrig varit bättre än NU. Passar foten perfekt, är varma och torra, ger ett utmärkt stöd åt foten....... men nu fuktig om ena foten.

Det är bara att inse att med denna sula kommer fukten lätt in. ........  Inte ens Arne Viklund i Mjällom skulle kunna rädda dem. Jag måste skaffa ett par nya vandringsskor vi nästa rea. Till dess får jag hanka mig fram med joggingskor, stövlar och annat.

Det är med vandringsskor som med hundar, de blir bara bättre och bättre ju mer man umgås med dem. ...  Tur att Molly bara är i början på sin livsvandring,

Världsarvsleden - vinter

Världsarvsleden, som är 11,5 mil lång passerar byn. Det är egentligen en sommarvandringsled men snöskotrarna förvandlar den till vinterled vid den här tiden på året. 

Så idag bestämde Exas husse och matte och jag oss för att ta hundarna och göra en tur efter en bit av leden ........till deras stuga. Den ligger i en liten havsvik som heter Bräcksand, helt för sig själv med egen havsstomt bara några hundra medter från Bönhamn, men utan direkt ögonkontakt .

Så fort jag säger till Molly att hon ska få träffa Exa, scannar hon med skarp blick av omgivningarna och undrar var kompisen är.Molly känner igen Exa på en kilometers avständ........... tvärs över sjön

Leden går först på skrå uppför västra delen av Älgsjöberget för att sedan gå över ett pass och ner mot havet.

Fjäll och hav samtidigt! Här behöver man inte välja.

Väl därnere vid stranden kan vi blicka ut mot Högbonden. En del vintrar kan man åka spark ut till Högbonden från Bönhamn.  Långfärdsskridskoåkare skulle nog bli gröna av avundsjuka på den här isen!?

Så en härlig fika/fotostund innan vi återvänder.

Vilken fantastisk skidtur .....

........ även om skidföret inte var det bästa på återvägen. Har man vallningsfritt så har man, men lite valla kanske inte skulle ha skadat i dagsmejan?! ...... men i utförskörningen ner efter timmervägen mot gärdena gick det som ett huj!.

Alphütte ?

När jag och Molly går på Edsäterfjärdens is över mot Rävsön är det knappt att vi ser den....... jaktstugan. Om jag hade haft med mig lååångzoom-kameran hade det inte varit någon konst att ta en närbild, men nu vill vi ha ryggsäcken för kaffeflaskan och inte kameraobjektiv och därför tagit Leican, så vi får traska.............. men det är det värt.

Och efter en halvtimmas brant tjavande i skoterspåret ser vi den, påminner mycket om en Alphütte.

Och utsikten från den är minst sagt hissnande, man ser alla båtar som tuffar på upp över Bottenhavet. Ni skulle bara se utsikten innefrån stugan ...... ännu häftigare, men snödjupet gör att den bilden får ni vänta på. Stugan är olåst, så det är bara att kliva in. Trots att den nu är några år har jag aldrig sett någon skadegörelse där; dels ligger den ju inte i blickfånget , om man inte vet var den finns, sedan tror jag att man blir extra ansvarsfull när man märker att den är olåst............ och vi som passerar den titt som tätt på våra turer i skog och mark håller koll. Hade nu detta varit Alperna hade förstås Jagtstugan varit en Bierstube eller vuxit till Gasthaus och man överfallits med skyltar en halvmil innan. Här är vi lite mer lågmälda.

2 veckors Alpsemester

Häromdagen stannade postbilen vid min låda ......... jag ilade ner för att kolla................ Spänningen ungefär lika stor som när angeldonen en vacker fiskedag på sjön smäller upp! När jag vittjade postlådan ..........  

..........hittade jag en resebroschyr med vinterresor till Österrike.

Visst ser det härligt ut?! När jag sitter och drömmer mig bort till Alpsluttningarna, rusar jag upp och kollar almanackan. 

När jag hängde upp den fina årsalmanackan för 2011 (med bilder av mina barnbarn),.bestämde jag mig för att sätta ett kryss för varje dag som det är ett fantastiskt "resebroschyrsväder" här i Världsarvet (utan Canonkamera och Photoshop)................och då jag tagit del av det i mer än 2 timmar (skidor, vandringar, vedhuggning). Hittills har jag 14 kryss! 

När jag tittar ut har jag svårt att avgöra vilket sceneri som ser mest inbjudande ut. Alperna eller Höga Kusten.

En skillnad är förstås att tar jag del av vad Världsarvet erbjuder, blir det närmare och billigare ........ minst tio tusen kronor (resa, uppehälle, liftkort) och här har jag gratis efterskidande i den vedeldade bastun  ........... och sover ljuvligt i min egen säng. 

Sen vet jag inte om Molly blir insläppt i Gasthauset eller behöver liftkort i Alporterna? Här åker hon gratis...............ja, hon får springa själv både uppför och nerför "alpsluttningarna"..

Das Gasthaus "Die Konvaljhalde"

Och åker man en vecka till Alperna eller de svenska fjällen får man ofta både "snökaos", "stormkaos" eller "lavinkaos". Här är det ski in - ski out ......... hela tiden, utan "reskaos"!

............ och vill jag känna mig riktigt internationell kan jag ta mig en tur in till Vallen och inmundiga en härlig pizza på vår nya pizzeria. ........ ska göra det idag, efter Mollyrundan. 

Sammanfallande

I år infaller ju fettisdagen (uttalas med långt e ..... fet-tisdagen. Oftare och oftare hör man "fett-tisdagen". Språkpolisens anm) och Internationella kvinnodagen på samma dag. 

I dag ! Vilket sammanfallande! ............. heter det verkligen så? Sammanfallande? Är inte det när ett hus rasar ihop.... typ!?

Hur vi skall fira Fettisdagen vet vi. Man äter bruna bönor och fläsk dessutom idag, men egentligen borde det väl varit kams här i Ångermanland?
Jag vet tyvärr inte hur jag skall  fira Internationella kvinnodagen.Internationella kvinnodagen. Den har kommit sedan jag växt upp och det innebär att jag inte har någon tradition. Att mannen den dagen diskar eller lagar maten låter lite fånigt............  Jag både diskar och lagar maten de flesta dagar! Jag skulle verkligen vilja fira "Kvinnan", som ju är en fanttastisk konstruktion!! ...... men vet inte riktigt hur. Kan man skriva "konstruktion",  "varelse" låter ju ännu töntigare........ "skapelse" kanske, men det är ju inte jämställt..........förutsätter att kvinnan är nummer två............ någon, som var före har skapat henne!........ men nu närmar det sig teologi?

Utan Kvinnan stannar Livet!

När jag växte upp i Kubbe, Anundsjö var vi lediga från skolan på fettisdagen. På morgonen gjorde vi barn iordning sparken, monterade en stor papplåda på sittbrädan med ett litet lätthanterligt lock.... lådan indelad i ett stort och ett litet fack. . Det lilla facket i lådan var för godis, som vi också fick ibland.
Sedan gick vi från gård till gård och tiggde fettisdagsbullar (inga semlor). ........ den tidens socialstöd.
De som hade många barn fick många bullar. Den som inga barn hade fick ge bort en massa bullar, utan att få några. När vi kom hem räknades bullarna (Vi barn tävlade om att få flest! och lades i plåtburkar och frystes in i "kallkantoret" (kallt skafferi). Man kunde få ihop ca 60 bullar.
Vid tolvtiden började skidtävlingen, som Näsströms café ordnade för alla vi barn. Priser var caféets godis som hade nått bäst-före-datum under året som gått sedan förra årets tävling. Den som kom sist fick en jumbolimpa, som de bakat i Näsströms bageri. Den var jättestor.

Efterlängtad!

Det måste vara en härlig känsla, att vara så efterlängtad som postis! Och den kommer i alla väder. .......  E-fakturorna har dessutom gjort att om postbilen stannar vid min låda, är det stor chans att det är ett vykort eller Land som kommer. Det har till och med hänt att det kommit ett handskrivet brev; Högtidsstunder!

Även om det snöat för lite, för att plogbilen ska dra upp vägen, kan den vara igendriven på många ställen ...... men postbilen kommer i alla fall.

Och lika glad i alla väder! "Fryser du inte förfärligt om fingrarna?" "Nej, vi har ju torghandlarvantar, så det är ingen fara............. och nu när man har elhissar på rutan går det som en dans!" 

"Hej då! ......Ses i morrn!!"

Hela byn becksvart

Ibland känns bykänslan extra stark. ......... som sent i gårkväll när jag befriades från Parlamentet med att det blev becksvart i huset.......... ja, inte riktigt becksvart, för jag hade ju en del ljus brinnande på olika ställen i huset. Jag kollade ut över byn,.......... bor man i högt läge så gör man! Hela byn var nersläckt. Det kändes skönt. Då visste jag att jag inte behövde ge mig ut på felsök..

Jag tog in alla ljusen och ställde dem i köket, la telefonen och den fulladdade ficklampan på bänken så att jag visste var de låg ..... utifall att jag skulle behöva dem 

Det blev riktigt mysigt i köket, nästan julstämning. Det enda som hördes var den hörda vinden utanför. "Stormkaos" eller "Elkaos" skulle det nog ha stått i kvällstidningarna om det inträffat i Stockholm.

Det är inte så lite ångestframkallande att strömmen går i en liten bortglömd by som vår. "Vet någon om att något måste göras?", "Kommer vi att vara utan ström i en minut, en timma ......... eller en vecka" Störmmen kan ju komma precis när som helst........ eller inte komma.

"Jag har ju en sovsäck "Arktis" från mina äventyr som vintertältare, ....... klarar - 15" Sagt och gjort, tog fram den. Perfekt! Nu sover jag gott även om temperaturen går ner några grader. ...... gick och la mig och somnade nästan direkt. 

Efter någon timme vaknade jag av att ljuset tändes i hallen. Strömmen var tillbaka och jag insåg att det skulle bli alldeles för varmt innan morgonen att ligga i sovsäck för minus 15 grader och värmepumpen tuffandes på............ Döm om min förvåning när jag kliver upp och trycker på 10-gradersknappen på värmepumpens fjärrkontroll och kryper ner i den ljuvliga sovsäcken igen. ...... 

Ibland blir jag trotsig som ett barn på fyra år när jag visat att jag klarar av en situation och sedan kommer någon  och säger: "Det var ju onödigt, felet är fixat"

Hursomhelst; jag sov så oerhört gott i natt! ....... i min vintersovsäck! 

Hade jag inte kunnat koka mitt morgonkaffe hade jag tagit in trangiaköket också! ..... utan morgonkaffe stannar Sverige!

Tänk vad solens energi kan ....

......åstadkomma!?

...... inte bara förvandla takens snö till is och takdropp, utan även smälta våra sinnen och skapa sprittande livsandar! ... men jag vill nog ha nattkallt några veckor till!

Leve vårvintern!

Får bara solstrålarna bara  tag i ett gruskorn,, så hipsi vipsi gräver den snart fram hela vägen ur snögreppet!

Överviktig sork ?

Två timmars skidtur i strååålande sol. Nysnön på skaren är rena äventyrsmagazinet!

Här har en överviktig sok plöjt fram. Spåret gick säkert 30 meter över snön. Tänk vad utelämnad den var när den plöjde.............. och vilken kraft som måste ha gått åt?!  

Varför blir en del musspår upphöjda när det gått någon dag och varför sjunker andra ner i snön? 

Varför gör de ständigt nya spår även om de ska till samma plats?

Här har en korp använt den grop, som min stav gjorde igår, som dykgrop under natten. Ska det vara så roligt?

Och här har en mus råkat illa ut för samma korp. ............ alldeles intill mitt skidspår.

Mycket händer!!