På 70-talet ledde jag ett möte i en by utanför Umeå, med nedläggningshotad skola. 36 elever fanns i skolan och inom de närmaste 7 åren såg det dystert ut. Vi kom naturligtvis fram till det behövdes fler barn i byn. Då reste sig n´Bert-Ola, storbonde i byn, på sista raden och sa: "De ska jag säg dig, Ingemar, att tiderna har blivit sådana nu, att det som inte går att göra med traktorn..... hä bli inte gjort. Så någre fler bån blir det nog inte!"........... men vi byggde en idrotttshall och räddade skolan,............ genom inflyttning.
I och med att kommunen stolt i hågen skrev under alla dokument som gjorde att FN utsåg Höga Kusten till Världsarv, har också kommunen tagit på sig att detta Världsarv skall utvecklas vilket innebär inflyttning och inte avflyttning.
Hur ska en barnfamil kunna överhuvudtaget fundera på att flytta hit om en 6-åring ska transporteras mer än fem mil morgon och kväll. Bussen måste köra en massa kringelekrokar för att fylla bussen........ så det blir sight seeng morron och kväll. Visserligen är det oerhört vackert här, men barnen kommer nog mer att märka av alla tjälskott än en bedårande utsikt. Vi i Intresse- och Företagarföreningen kämpar hejdlöst för att "de styrande" ska få upp ögonen!
"Tänk att det ska ha blivit så", sa Sven-Erik i Näs. "Annat var det bara för någre år sedan......... jag tror vi hade 13 skolor i Nordingrå på 30-talet, ........ men det är klart, det bodde mycket falke här då, 164 bara här i Näs. Nu är vi 5, åretruntboende "
Åh jag känner en viss sorg var gång en skola läggs ner i alla fall dessa små genuina skolorna, hoppas skolan får vara kvar!
SvaraRaderaHa en underbar lördag!
Kram/Lena
Så systemkameran var bra tycker du?...
SvaraRaderavad var det vi sa...
;)
Kram/Ronja