måndag 30 maj 2011

Tio tusen.....

.... väldoftande liljekonvaljer 


 mötte mig i dag, när jag kom ut på altanen med den rykande kaffekoppen i handen.


Hela framsidan av Konvaljbacken är fylld av dessa vackra blommor. 
Livskvalite!
........ men ska de blomma redan i maj?
Morgonstunden på altanen var något senarelagd idag, då jag deltagit i radioprogrammet Ring P1.
 Jag skrev ett mejl till dem i fredags, då jag såg att BNP (BruttoNationalProdukten) ökat med 6,4% under första kvartalet samtidigt som en undersökning visar, att vi människor inte märkt något ökat välbefinnande sedan 1970. Jag  hade naturligtvis kommentarer till detta samband. 
Under fredageftermiddagen ringde de och ville absolut att jag skulle vara med idag. Det var lite pirrigt att sitta i luren och vänta, men roligt när jag väl kom fram. .... och kul att inslaget verkade väcka debatt av de inströmmande mejlen som de läste upp. 
Skönt att sätta sig i konvaljdoften och lyssna till resten av programmet. 

lördag 28 maj 2011

Glädjefnatt

Det är väldigt lätt att tro att en hund är glad, när den i själva verket är stressad............ att en pinntokig hund blir yster när man böjer sig ner efter en pinne är ett sånt exempel.
Visserligen går hon och söker Smulan då och då, men däremellan är hon "samma glada Molly". Hon lever i nuet. "Smulan kommer när hon kommer .......... om hon kommer.. "
Jag dristar mig till att tro att Molly är glad, full av glädje, när hon plötsligt hittar på en fartfylld lek med mig när vi är ute på rundan..........................
Helt plötsligt sätter hon högsta fart, springer i bågar, skuttar över stubbar och grenar, alltid med utmanande "utfall" mot mig, men tvärgirar när hon är bara någon meter ifrån, Extra roligt blir det när jag försöker nå henne när hon passerar.
Vad som utlöser dessa glädjeskov vet jag inte, ibland kan de komma direkt vi kommer ut, andra gånger kan det ske efter halva vägen...... Är det hennes behov av tänja på musklerna och kolla hastighetsmätaren?
..... hursomhelst ............ roligt är det.
Hur kan det komma sig, att en hund alltid vet var den sätter fötterna?. Den har ju dessutom 4 att hålla rätt på Den kan springa i 40 km/tim i långa skutt i bergig och stubbig teräng. ibland i halvmörker utan att stuka tån eller stöta i bogen.

......... om du vill vara snäll mot din hund;: kasta inga pinnar åt den!,  Hunden blir bara stressad, blir snabbt det vi kallar pinntokig och börjar tvångsmässigt söka pinnar som den bär till dig för att du ska kasta.

fredag 27 maj 2011

Schappat?

Efter kontakter med alla kattexperter i vänskapskretsen bestämdes följande inskolningsprogram för Smulan:
3 dagar inomhus här och ta in våra dofter, sedan ut och känna på friheten.
Smulan hade ju varit utekatt i 2½ år innan familjen flyttade till lägenhet............ så hon viste vad "utekatt" innebär. Vi umgicks hela dagarna. Smulan var väldigt social, började spinna så fort jag tog upp henne i famnen. Satt jag vid skrivbordet kom hon åkandes på hallmattan till mig. Hallmattan är lite klösvänlig så hon drog sig fram efter mattan. Molly och hon kom bra sams, även om de inte sov i samma korg.
För att vara på den säkra sidan väntade jag i fyra dagar innan hon fick gå ut.Man kan ju inte ge en katt friheten till hälften eller sätta på en fotboja. Utan det är antingen eller..... Så jag öppnade altandörren och läta henne gå ut på altanen till att börja med. Hon gled snabbt över densamma och nerför trappen och under altanen........ Sedan är hon borta......... nu har det gått  tre dygn.

Molly går ofta och tittar på Smulans plats på byrån. Bara matskålarna är kvar. 

Förmodligen blev den återfådda frihetens kraft större än min och Mollys dragningskraft............ och hon bjöds ju formligen på ett "julbord" när hon kom till friheten.......... sork och skogsmöss är det ingen brist på.
Jag har ägnat åtskilliga timmar på att locka och försöka hitta henne, har jobbat utomhus hela dagarna för att "vara till hands" om hon skulle jalme (jama) från något gömställe.......  men nej. På nätterna har jag haft altandörren lite öppen så att hon skulle kunna gå in. Molly har sovit i Solrummet, för att Smulan skulle kunna gå in "ohotad". ........ men hon verkar ha schappat. Jag lade en tändsticksaskstor skinkskiva ovanpå i Smulans matskål. Den är nu lika stor som en 25-öring............ Det beror på all vätska i den som torkat.
Hoppas att hon inte far illa "out there"!

torsdag 26 maj 2011

Outgrundliga äro träets vägar

Nordingrå har nog Världsrekord på entreprenörskap, här behöver man inte specialinrikta undervisningen på detta,.......... här får man entreprenörsandan med modersmjölken På trettonhundra innevånare finns här mer än 100 inregistrerade företag........ Hur är detta möjligt? Jag tror att mycket beror på att man insett att inget kommer serverat och att ensam är stark, men man är till för varandra. "Om jag inte har användning för den här grejen, vem kan då behöva den?" .... inte att slänga den det första man gör.
I slutet av 80-talet for Tommy i Näsänget på upptäcktsresa till Madagaskar och hittade ett parti Palisander. Han skickade hem partiet med båt och la det i samma förråd som det parti Rosewood han fått av en norrman en gång.

"Bara att öppna containern tre månader efter att man varit i Madagaskar och känna arfikaluften komma mot en. Det var så fuktigt i containern att det droppade om virket. "


Palisander är stenhårt och tungd som en guldtacka, har en klang i sig som är magisk ...... afrikansk. Men vad gör man av det. "Jag tänkte göra golv, men verktygen klarade inte av att bearbeta träet..... men visst är det vackert?!" Så det fick ligga 

"Kan vara bra att ha en vacker dag!" 

Så började Tommy spela gitarr och har blivit så duktig att han skulle vilja ha ett bättre instrument. ........ googlade på  Gitarrtillverkare och hittade Heiki utanför Sollefteå, Tommy åkte upp till Sollefteå och lev imponerad. Mitt inne i skogen bodde en fantstisk gitarrtillverkare, som gjort instrument till Ulrik Neuman och andra världsartister. 

Bara av understa brädan gör man en jazzgitarr!
När Heiki fick höra om Palisanderpartiet som legat perfekt ströat i över 20 år blev han lika begeistrad........... men Heiki hade en annan specialitet också........ pilbågar! "Det har alltid varit min dröm att lära mig skjuta med båge och pil", sa Tommy. 
Sagt och gjort, Heiki får Palisanderpartiet och Tommy får en gitarr i världsklass 
och 
en förverkligad  pojkdröm : Att ha en egen handgjord pilbågen!
Hoppas bara  att  han inte läst om Wilhelm Tell nästa gång vi ses.............. 
och vill att jag ska stå med ett äpple på huvudet .

söndag 22 maj 2011

"Gardera med krysch",

.......... som Putte Kock sa.
När jag skulle göra min första altan, här på Konvaljbacken, ägnade jag åtskilliga mil och massor med tid för att kolla alla altanräcken som finns häromkring och bestämma, hur altanräckena på Konvaljbacken skulle se ut. De skulle harmonisera med omgivningarna ..........men även med stället. 
Det blev vita räcken med kryss. Det finaste krysset är mellan 120 och 140 cm. Ett rött hus blir vackert först när det kommer till vitt. ........ gärna 15% vitt. 
Det kan verka konservativt, men visst ska ett hus värdigt Höga Kusten vara rött ........... och lite vitt? Sedan är det ju lite extra om  n å g r a  hus också är gula eller helt vita 
Det har blivit ett antal kryss genom åren. Helgen som gått har jag gjort de sista? kryssen på den nya bron och på altanen utanför Solrummet.

När du kommer genom skogen från Per o Britta.

Basturelaxen.

När du kommer på besök

Solrummets altan, liten..... men garanterat solig!


Nya bron fick något annorlunda kryss..................... för att göra kommande vintrars snösopande lätt!




fredag 20 maj 2011

Ska vi inte basta snart?

Det kan tänkas att det är önsketänkande, men visst......

verkar det är just detta Smulan tänker när hon ligger på fönsterbrädan i Solrummet och blickar ut på bastun?

Dagen har i övrigt förflutit lugnt för Smulan. Hon har legat på fönsterbrädan bakom Kronblomsoffan och njutit i solskenet, medan jag och Molly varit ute. Jag har snickrat ett nytt broräcke (Staffan skulle bli grön av avundsjuka!) och Molly har "hjälpt till". Tror att det är bra för Smulan ha lugn och ro. Vi har bara stört genom att komma i för lunch och kaffe. 
Till och med när Pelle och Exa kom förbi, satt vi på altanen för att inte störa..... men det var ingen större uppoffring i det ljuvliga vädret.
.Undrar just vad Smulan uttrycker?  ............ är ett tag sedan jag hade katt, 50 år närmare bestämt, så jag kommer inte riktigt.ihåg , .... 

men visst var det så att när de kisar såhär då tycker de att livet är ganska mysigt och det är nära att de börjar spinnna?


Erkänn att man känner sig i underläge, rent mentalt när de spänner blicken i en.......... katterna, men Smulan har ju så milda ögon?!

torsdag 19 maj 2011

Tillökning i familjen

Igår bestämde jag mig........ såg en långsvansad gynnare ta genvägen över altanen sent i förgårkväll. Jag kan inte svära på om det var en sork, en mus eller en rôtte....... men objuden var den. och jag är paniskt rädd för dessa varelser, sedan jag blev anfallen av en när jag var 12. 
Jag sa som jag ofta gör "Detta ska icke upprepas". ......... gick in på Blocket och kollade på "råttjägare" - utan resultat, provade katt ...... och då rasslade det till som i spelautomaterna på en Ålandsbåt. Oerhört vilken mängd kattor som letar nya hem. Jag hade inte så stora krav: bondkatt (sunda, friska, orädda,oöm päls och kan jaga råttor), kastrerad, honkatt, hundvan............. 
borde väl vara lätt som en plätt!?

och si
Där var Smulan. Familjen hade flyttat från hus till lägenhet och deras katt vantrivdes att behöva bli innekatt.
Så jag tog Molly med och åkte för att titta på henne. Hon var jättefin därinne i buren. Så fick hon och molly dela rum på återvägen, men i varsin bur. "Bra att hinna pratas vid och göra upp reglerna" tänkte jag. Katter lär ska skrika hela vägen under en bilresa, så icke Smulan. Några jam i början, sedan tyst.

Väl hemma hade jag riggat med kompostgaller, för att hålla dem isär första dagen, Jag hade gjort iordning ett eget rum åt Smulan, med dörren såpass öppen att hon kan gå in, men inte Molly. Därinne ställde jag kattlådan och hennes matskålar. 
 "Hon är nog lite reserverad mot nya människor", sa Helen (kattägaren) innan vi for och då visste jag vad jag hade att vänta .............."lite reserverad" brukar betyda att de springer och gömmer sig och kommr fram efter en vecka.
Smulan fick gå in först i huset, medan Molly fick stanna i ute en timma. Smulan gick ett varv runt huset, hoppade upp på skrivbordet och lade sig, om än lite spänd, men när jag kom fram till henne så är hon inte alls rädd. Undrar om hon valde platsen för att jag genast skulle skriva om henne här på bloggen?
Nu ska hon få vara innekatt i ytterligare tre dagar, så ska hon få gå ut.
Välkommen Smulan!
Nu återstår bara att lära henne bada bastu............... lätt som en plätt!?

tisdag 17 maj 2011

Molly har sprungit bort

Man blir både kall och varm, arg och förtvivlad............... men mest en oerhörd känsla av maktlöshet!
Vi var ute på vår runda. Molly ett tjugotal meter före............. så helt plötsligt ............ for hon, som en pil rätt in i skogen. Jag var snabbt framme med pipan, men det hjälpte inte. Jag visslade "Hitsignalen"..... ingen hund
. Det gick evigheter, jag hann tänka på alla harar som nu har ungar och vad man borde göra med oansvariga hundägare, som tror att de har ordning på sina hundar och därför har dem lösa............ jag hann tänka "är det en lo som väckt hennes intresse så in i Norden, så är det inte lons fel att Molly blir en blodpöl!"

Men så efter säkert en kvart.........kommer en prick långt därborta, när pricken växer så ser jag att det är Molly.
Inget beröm,, utan säger åt henne att jag inte gillar vad hon gjort. Min tanke är , samma tanke som när vattnet frös i vintras:
"Detta ska inte upprepas!"
Att bestraffa henne gör bara att hon lär sig att: "När jag sprungit på egen hand, så blir han galen, då är det bäst att man aktar sig!", koppla henne är heller inget alternativ, jag vill ha en hund i mitt mentala koppel inget annat.............. Att slå henne "finns inte på kartan", visar bara vilken makt jag har och hur utelämnad hon är.
Så vi går tillbaka till det ställe där hon stack iväg och tränade inkallning med pipa, utan pipa, med handtecken, med vanlig vissling, så att hon var så pinfull av inkallning att hon för alltid kommer att förknippa platsen med: "Ila kvickt till husse!"., Sedan gick vi en runda på våra 7 km och när vi gick tillbaka så tränade vi ytterligare inkallning.
Jag garanterar att hon inte kommer att springa bort igen., i alla fall inte där hon stack iväg idag!

söndag 15 maj 2011

Min examensblomma


Kabbleka växte i diket utanför vårt hus när jag var liten............ och det var självklart........... för min pappa ............att jag skulle ha Kabbleka till skolan på examensdagen............. men jag ville ha Liljekonvaljer som mina klasskompisar hade. På den tiden hade inte barn lika mycket att säga till om som idag............. inte ens vilken blomma som man skulle ha på bänken.

Idag tycker jag att Kabblekan är vacker. Hela diket nere vid vägen är alldeles gult!
..... men det är klart, fortfarande kan de inte tävla med Liljekonvaljer. Kabbleka doftar ju inte så påtagligt.
Jag gjorde ett överslag igår......... nu när konvaljerna spirar ur marken och kan räknas. Jag har ca 20 000 liljekonvaljer här efter sluttningen.............. Stället heter inte Konvaljbacken inte för inte!
Om ett par veckor är luften fylld av konvaljdoft när jag intar morronkaffet på altanen. Ljuvligt!.............

lördag 14 maj 2011

Utan skolan stannar Nordingrå

Kommunens politiker har lagt fram ett förslag om att lägga ner skolan på Vallen och i stället skjutsa barnen in till Herrskog eller Kramfors . Elevantalet är över 70. Mina 43 år i skolans värld har lärt mig att man ska inte ta något för givet i dessa tider. Om det gäller att rädda en skola inne i centralorten är det alldeles perfekt att lägga ner en skola i ytterkanterna. Politik idag går ut på att lägga och genomföra sådana förslag som gör att man blir återvald. Den nya skollagen ställer större krav på skolanordnare, men det är inga problem att klara dessa lagar med 70 elever.
På 70-talet ledde jag ett möte i en by utanför Umeå, med nedläggningshotad skola. 36 elever fanns i skolan och inom de närmaste 7 åren såg det dystert ut. Vi kom naturligtvis fram till det behövdes fler barn i byn. Då reste sig n´Bert-Ola, storbonde i byn, på sista raden och sa: "De ska jag säg dig, Ingemar, att tiderna har blivit sådana nu, att det som inte går att göra med traktorn..... hä bli inte gjort. Så någre fler bån blir det nog inte!"........... men vi byggde en idrotttshall och räddade skolan,............ genom inflyttning.
I och med att kommunen stolt i hågen skrev under alla dokument som gjorde att FN utsåg Höga Kusten till Världsarv, har också kommunen tagit på sig att detta Världsarv skall utvecklas vilket innebär inflyttning och inte avflyttning.
Hur ska en barnfamil kunna överhuvudtaget fundera på att flytta hit om en 6-åring ska transporteras mer än fem mil morgon och kväll. Bussen måste köra en massa kringelekrokar för att fylla bussen........ så det blir sight seeng morron och kväll. Visserligen är det oerhört vackert här, men barnen kommer nog mer att märka av alla tjälskott än en bedårande utsikt. Vi i Intresse- och Företagarföreningen kämpar hejdlöst för att "de styrande" ska få upp ögonen!
"Tänk att det ska ha blivit så", sa Sven-Erik i Näs. "Annat var det bara för någre år sedan......... jag tror vi hade 13 skolor i Nordingrå på 30-talet, ........ men det är klart, det bodde mycket falke här då, 164 bara här i Näs. Nu är vi 5, åretruntboende  "

torsdag 12 maj 2011

Klicka med pipan

Du som håller på med hundträning och följer debatten har säkert läst om Klick. Även i det populära TV-programmet "Hela huset fullt med hundar" har man visat hur effektiv denna inlärningsmetod är.
Helt kort går det ut på att man lära hunden att klickljudet betyder godis. Klickljudet gör man genom att trycka på en jättedyr plåtask, som "klickar" när plåten bångnar. När sedan hunden utför önskat beteende så klickar man med dosan och hunden upplever att den blir belönad
. ............... men det finns nackdelar: dels kan man bara klicka på nära håll, annars hör inte hunden klicket och dels  kan man bara belöna med dosan.
Om man istället byter ut dosan mot

en visselpipa, så kan du använda den både på långa avstånd och både som belönare och  kommandogivare.. Det är bara att använda olika signaler för vad man vill.
 En australisk herde jag läste om för trettio år sedan, använde pipa i vallningsarbetet och alstrade ett tjugotal olika kommandon med pipan.
Lycka till!

onsdag 11 maj 2011

Tillfället gör hoppet !

Varje vandring i skogen, handlingstur eller medlarträff ska innahålla något spännande för Molly! Då blir det så mycket roligare att följa med................. men viktigt också att hon får vara hemma, var och varannan gång. Men på skogsvandringarna kan hun ju inte vara hemme.... måste ju tänka på mig själv med. En skogsvandring är ingen skogsvandring utan hundmedföljare. Men möjligheten att Molly går med mig och inte fäljer med för att göra egna saker är att jag hittar på roliga saker under turen.

Idag passerade vi en hemgjord vägbom .....

Tillfället som gjort för hoppträning. 

Hoppträning kan ju varieras i det oändliga. Något som var nytt för Molly och som hon hade svårt för var att jag hade en stor kamera för ansiktet och gav kommandon............ men hon förstod, vad jag ville......... 
efter lite träning.



måndag 9 maj 2011

Postlådan........ vårt visitkort!

Har du också märkt det där........ att när man har bytt bill till en Renault, så ser man bara Renaulter överallt, har man bytt glasögon till svarta runda, så ser man bara svarta runda.... överallt! Nu för tiden ser jag bara postlådor! Postlådor är viktiga. . Vad är det första man ser när man besöker någon för första gången.......... jo postlådan.Ett första intryck gör  man bara en gång!

Lite extra.... kreativt! Mjölkkörare?

Någon särbo som flyttat in? 

Stilfullt!

Nyss flyttat in......... det finns viktigare saker att börja med!

Ett tag sen?

Inte lätt för plogbilden att väja för en översnöad postlåda!

Här möts man. Gemenskap, enhetligt........... nästan.

Här är nån som ska visa sig "på styva linan"!? .... göra sig märkvärdig?

Visst säger de mycket om ägaren? 








lördag 7 maj 2011

Njutbart

 Jag vet att många tycker att det är märkligt.....

men Moly njuter av att bada bastu. Sådan herre ......sådan hund!? 
Alla mina hundar (Molly är nr 11) har tyckt om saunabad. Det har Arents hundar också. Knepigt! Han är proffs på sauna! Min Idol! ,,,, när det gäller bastu.
Kan låta konstigt.............. men  man lär hunden att bada bastu precis som man lär den allt annat.......... så blundar den och 
n j u t e r !! 
Det gör hussse ockå!
NU är det HELG!

torsdag 5 maj 2011

Det ska böjas i tid........

Alla hundar vill vara med husse och matte hela tiden. Tyvärr är detta inte möjligt. Det finns numea en lag om att ingen hund får lämnas ensam i mer än 6 timmar. Men alla hundar måste kunna vara ensam då och då.......... någon eller några timmar. Jag pratade med Anna, från Bäckland, igår.. Hon har ett företag som hittar nya hem till hundar, som måste byta hem av olika anledningar. "En vanlig orsak är att man får ändrade vanor, som gör att hunden skulle bli ensam i mer än 6 timmar", sa Anna.
Detta ska vi träna långt innan det blir "skarpt läge" ...... "skarpt läge" ger mycket dåliga förutsättningar för träning. ........... för då är man stressad och ska iväg.. och hunden gnäller och skäller. Vi ska träna detta varje dag till dess att det inte är något problem för hunden att vi lämnar den ensam. Ibland kan hunden få vara ensam i tio minuter, andra gånger en halvtimma, men så pass länge varje gång att den slutar att gnälla  och gny innan vi går in. 
Går vi in igen medan hunden gnäller så har vi lärt hunden att "Gnäller jag tillräckligt så kommer husse tillbaka igen"" Så vänta till dess hunden är tyst och gå då in utan att "göra någon affär" av att ni kommer. När hunden klarar att vara ensam en liten stund, så gå då in innan den gnäller, hämta något utan att ägna hunden en blick och gå ut igen. Om ni lyckas att gå in igen just innan hunden börjar gnälla så har ni kommit en bra bit på väg.
Nästa steg blir att gå in tre gånger i kvarten och ut igen, så blir det snart inget märkvärdigt att ni går.... och kommer..
Men träna varje dag när hunden är liten. När man skaffar en valp skall man göra en lista på vad hunden bör träna från start. Kardinalfelet är att gå in och börja ömka hunden när den gnäller.... eller skälla på den. Att ryta åt hunden är också att ge den uppmärksamhet!. Då får du uppförsbacke länge innan den kan vara ensam, utan att bli stressad och nervös över det.

Molly tränade detta ofta i början,. För henne är det inget problem alls att vara hemma ensam.

Något annat som är bra att tänka på är att du skall vara 99,9% säker på att hunden gör vad du ber den om innan du ger kommandot. Säger du "sitt" till hunden och den inte behöver sätta sig, utan du ger upp, så har också hunden lärt sig "När husse säger "sitt" behöver jag inte alls sätta mig, jag stretar emot lite så ger han sig snart" ............. och det blir ännu svårare nästa gång............ och du tänker "Varför har jag fått en så tjurig hund??",........... men det är din långvariga tjurighetsinlärning, som gett resultat.
Positiv inlärning sker steg för steg..... små steg, till dess att hunden klarar vad vi vill lära den. ............... men om man inte vet var man är och vart man, vill är det svårt att ta ut kompassriktningen!.. Lydnad är bästa förutsättningen för att bli lydigare..... och friare. Lydnad föder lydnad... helt enkelt.
Idag har Molly tränat att vara cool. Hon fick vara med när jag gjort en mellanvägg i vedboden, hon har legat nedanför snickarbänken när jag sågat och låg i trappen upp till vedboden när jag bar virke och klev över henne. Det är lärdomar som vi kommer att ha nytta av i vår fortsatta hundskola,............. när hon skall lära sig att vara i hundburen med grinden öppen t ex.
Det kan verka som att Molly är under kommando heela tiden, men så är det inte. Vi tränar inte mer än en timme om dan i snitt, men bara "nyttiga" saker.
Det är skillnad på att aktivera sin hund och att träna och lära den färdigheter.


tisdag 3 maj 2011

Strunta i hunden !

Igår ringde en kille till mig och hade problem med sin Ridge Back, en ganska stor hund alltså. Problemet var att hunden var alldeles för glad, enligt honom. Hur kan en hund vara för glad? Jo, varje gång de ha varit borta och lämnat hunden hemma blev den alldeles "galen av glädje" när de kom hem igen. Och om man väger 50 kilo och är 60 cm i mankhöjd kan det ju bli lite besvärligt, särskilt om man har  gåbortkläder på sig............ och hunden "galen av glädje".......... om den nu blir glad överhuvudtaget!? Vi har så lätt att tolka in mänskliga känslor i hundens beteende. Det kan ju vara ett inlärt beteende. Om de varje gång de kommer hem, ägnar hunden jättemycket uppmärksamhet och ger den godis, så är det klart att hunden gör vad som helst för att få oss att bete oss på det viset..
Vad vi ska göra är att strunta i hunden när vi kommer hem............ i alla fall i fem minuter......... eller tio och kommer den till dörren så be den gå och lägga sig på sin plats till dess ni har tagit av er ytterkläder och skorna i lugn och ro. Sedan kan man prata med hunden och "höra hur dagen varit"........ eller vad man nu brukar prata om  Och gör inte lika varje gång. Kom ihåg "Vanans makt". Och tillåt endast prat "med små bokstäver" Man är inte hundvänligare för att man tillåter  hunden att bli "vild av glädje"......... den kanske inte ens är glad..

Molly tror att hon dresserat mig till att komma till hennes stol, prata lite och ge henne en godis, när jag kommer hem. Ibland får hon vänta lääänge och iland kommer jag nästan direkt.......... men jag kommer. Kommer hon till dörren får hon ingen välkomstgodis.............. "Vanans makt"!
Han hade även ett annat problem: Hans Ridge Back hade svårt för att vara ensam utan gnällde och gnydde, när han lämnade hunden. Det ska jag berätta om här  i morgon........... eller övermorgon.

Så till något helt annat:
Idag var Molly  1½ timma i sin bilbur med grinden öppen, medan jag höll på att elda ris,klyva ved och bar ved alldeles bakom bilen. 
När jag gick förbi henne fick hon naturligtvis beröm.


söndag 1 maj 2011

Vintern ra....?

Detta är  är första inlägget i en tradition. Man brukar säga att en gång är ingen gång, två gånger är en ovana och tre gånger är en tradition. ........... Även om detta är första gången, så ska det bli en tradition! Jag tänkte såhär: om jag går upp på berget varje 1:a maj och tar några bilder vid 12-tiden och lägger ut dem här så  kan du se hur längt våren har kommit,............. och även jag själv kan kolla den dag som  minnet börjar svikta.

Utöver havetär inte ett isflak så långt ögat når. Högbonden ser inbjudande ut! Varifrån är Högbonden vackrare än från vårt berg?

Björkens blad är musöronstora!

Att även luften är av högsta kvalitet visar dessa skägglavsbehängda granar! Skägglav finns inte där luften är förorenad. Har du sett skägglav inom tio mil från av Röönskärsverken.......... eller i Ruhrområdet?
....... men skägglav finns ju på fler platser om än allt svårare att få se..........

... men har du någonsin skådat björkar som är skägglavsbehängda??

.. så högst uppe...........
Tur att inte Pelle har lätt för att få svindel, när han kollar in utsikten lååångt därnere........ 
... tur att hundarna har självbevarelsedrift och inte  "kliver över kanten"

 ...och jag kan  se mitt Konvaljbacken i sin skogsdunge,............ 
med milsvida skogar, berg och dalar som betagande fond! 
Även sjön är nu helt isfri.

Det du! Undrar hur det ser ut nästa 1:a maj?