torsdag 25 april 2013

LIVET PÅ LANDET

Igår, när jag skulle gå ner efter posten, märker jag att diket efter stora vägen är nästan till brädden fyllt av brungrå lervälling. Det strömmar villt!
Geggan håller på att täppa till trumman vid infarten till min fastighet.
Det är bara att springa hem efter en vägmarkeringspinne och en spade och försöka hålla inloppet till trumman fri. 
Då ser jag att även trummorna nedanför och ovanför min också håller poå att täppas till.
Vad är detta?
Under tre timmar försöker jag hålla alla tre trummorna fria.. 
Jag klarar två men en översvämmar och det forsande vattnet river med massor från vägbanken så att infarten inte längre är farbar. 

Naturligtvis är det min som inte klarar sig.

Efter tre timmars jagande och en infart mindre, lugnar det ner sig och nivån börjar sjunka.
Då kan jag vandra uppåt vägen och se vad som har hänt!

Trumman ovanför de jag räddat, är helt tilltäppt och vattnet forsar över infarten.
Jag fortsätter.

Kommer upp till upplägget, som Stora Skogsbolagets stora skotare kört fram virke till under gårdagen.
Ser att det bildats en stor lermrgeggasjö bakom den våldsamma timmertraven. Skotaren har punkterat sjön för varje lass och låtit lermyrgeggavattnet från "sjön"  forsa ut i vägdiket. Det är därför det kom en ny våg för varje kvart. Tur att han slutade för dagen vid fem.
Jag ringde till PG för att höra vart han trodde att jag skulle vända mig för att få hjälp..
"Ring 114 och hör,.............. men förresten jag har kvar två ramper sedan jag körde folkrace, du kan låna dem så länge.........så kommer du i alla fall ut på vägen. Jag slänger upp dem i picupen och kommer upp!"
Det är så det är här......långt mellan husen, nära mellan människorna.
Jag ringde också till Vägverket, som verkar vara outsourcat av namnet att döma. En mycket tillmötesgående man, tjänsteman?, sa:"Jag skickar ut två stycken i morgon, så får de göra en bedömning av den uppkomna skadan.".De har jag inte sett till än.....och sedan de varit här ska de skriva bedömningen och skicka den till sin chef, som ska  .......
 "medan gräset gror dör kon"
Jag ringde också till Stora Skogsbolaget. Telefonsvarare, men klockan var mycket.
Halv åtta i morse ringde Lisbeth :"Jag hörde på telefonsvararen att du ringt! Så hemskt för dig! .....Jag är på väg till Umeå...till ett möte.. Det här ska vi ordna....."
2  timmar och 6 kubikmeter grus senare var skadan lagad!




2 kommentarer:

  1. Terve Ingemar !
    Vi har nästan samma problem här ! Vägen från Sirkka till Hanhimaa är varge dag samma. Nu vi kan hoppas,att vatten kommer inte på vägen. Vi är här i Fjället i Petsukka, har inget problem. Men Ounas kan göra mycket skador för människor.
    Hoppas t lapp i Sirkka

    SvaraRadera
  2. Naturens krafter är inget att leka med, själv är jag vansinnigt rädd för åsknedslag!

    Tack för dina kommentarer som jag gärna läser, med ett leende!

    Kramar
    Cia

    SvaraRadera