Dagen efter ovädret

Att, just efter att ha skickat iväg Vasaloppsåkarna, komma ut och det är.... solen redan i full kraft från en klar himmel, alldeles stilla, inte en vindpust, kav lugnt, alldeles tyst, några minusgrader och hela landskapet inbäddat i 10 cm nysnö, ger mig en lyckokänsla, som är svår att beskriva......

Det måste vara vid just sådana här tillfällen som någon klyftig jäkel kom på det där med
Carpe diem, mind fullness eller allt vad det heter.....

Alldeles tyst, alldeles orört..... 

Lätt nysnö, ett kilo väger 400 gram....inte mer! För att travestera Tomas Tranströmmer.

Lättskottat!

Tur att jag gick ut i går kväll och tog de värsta drivorna när stormen bedarrade.

Ännu är det några veckor innan det är dags att värma vattnet till det första utomhusbadet. Badkaret kurar fortfarande under den största drivan.

Snön i samarbete med solen har gjort tallarna ännu vackrare!

Redan vid Månsbodarna är vägen uppskottad. 

Molly inspekterar på krönet och tycker att vi ska ta en blodapelsinpaus...... bara parkeringarna och gångarna kvar. Får se hur långt vi hunnit innan innan Evertsberg.

Innan jag är färdig har jag både gått i mål i Mora och vunnit VM-guld på femtiden ........... i kaffepauserna.

Ibland kan det kännas  meningslöst med allt skottande denna vinter......

..till midsommar är ju ändå den mesta snön borta!

Så kan man ju inte tänka......för om några år är ju inte bara snön borta!?

För mig är nog snöskottning en estetisk upplevelse.

När jag växte upp kunde man inte bräcka varandra med bredaste och tunnaste TV-skärm eller snabbaste snöskoter....men med snyggaste snökanter.....och alla såg ens snöformationer.

Dessutom:

Idag har jag skjutit 8 kg framför mig i 6 km(snösläden), 

har lyft 2, 5 ton snö 1 meter(snöskoveln)

.....och sparat in gymkostnaden.

Snö har många aspekter!