När jag växte upp, trodde jag att "På lärarrummet i skolan tänks de stora tankarna!..... Där är det säkert väldigt vackert inrett just för att stimulera de stora fria tankarna!"
På den nybyggda skolan hade vi barn inte tillträde till lärarrummet. Knackade vi på dörren, kom en lärare och öppnade, men hade nogsamt stängt dörren från kapprummet till själva "Kollegierummet". Vi barn fick göra egna bilder av hur det såg ut därinne.
Det första jag gjorde när jag fått min Folkskollärarexamen, var att basöka min barndoms skola.....och märkte att Lärarrummet såg ut som vilket annat rum som helst. Så besviken jag blev! Och samtalsämnena visade sig normalytliga.
Då flyttade jag platsen för de stora kreativa tänkandet till Rektorsexpeditionerna.
När jag väl lyckades nästla mig in där, gjorde jag samma upptäckt. TV-program, skvaller, ....
Då flyttade jag platsen för det STOA FRIA tänkandet till kommunalrådens korridor på stadshuset.
Ett år hade jag anledning att besöka kommunalrådens boning var och varannan vecka.
Då gjorde jag samma upptäckt där! TV-program, skvaller.....
Men i Regeringskansliet.............!?
Samma år träffade jag ett par ministrar ganska frekvent............ samma upptäckt.
Jag har, efter noggrannt utforskande, kommit fram till att detta är platsen för
de STORA FRIA tankarna!.....med dörren på vid gavel, blickande ut över nejden, ........Mozart strömmande svagt ur den nyinmonterade stereon,
........men det är klart i Svenska Akademin sker nog de VERKLIGT spännande samtalen!?
Underbar beskrivning av verkligheten!
SvaraRaderaSamtidigt så tråkigt sann.
(Utedass är en lyx!!! Jag har tre stycken :-))