onsdag 23 november 2011

Mollys Djurförsäkring AB

I min hemby hade vi ett eget försäkringsbolag för kor och hästar, när jag växte upp. Under årens lopp hade man  byggt man upp ett kapital så att tre kor kunde ersättas utan att debitera någon årspremie,  Räntorna klarade veterinärvård över en viss summa och nödslaktade kor. Likadant med hästförsäkringen. Detta sätt att försäkra djuren gjorde att alla var väldigt mån om varandras kors hälsa och alla visste att: "Om vi kan hålla korna friska och inte behöva ringa efter nödslakten så blir det ingen debitering!" 
När jag hade min första hund hade jag den försäkrad i Agria, som många hundägare. Årsdebiteringen var gräsligt hög, större än vad hem- eller bilförsäkringen. 
Detta år var jag ungdomsledare för Brukshundklubben och gjorde ett studiebesök på Agriaa för att ungdomarna skulle få en inblick i hur viktigt det är att försäkra sin hund. 
Besöket gjorde att jag sa upp försäkringen och bildade ett eget försäkringsbolag helt utan självrisk eller finstilta undantag. Jag öppnade helt enkelt ett konto på banken där jag satte in lika mycket varje år, som det skulle kosta att försäkra i Agria. För på detta besök kom jag att tänka: "Vem betalar alla fina bilar som kommer in på tjänstemännens parkering? Vem betalar alla dessa tjusiga lokaler mitt i stan? Vem betalar lönerna till alla dessa tjänstemän? Vem betalar oxfilén på årsstämman? Alla mobilerna av senaste snitt?" Jo, försäkringstagarna förstås. Det regnar inte manna från skyn! Det är bara en liten del av alla pengar som kommer in från försäkringstagarna som går tillbaka till hundägarna .
Det är ju skillnad på en traffikförsäkring där man måste ha bilen försäkrad om man ställer till det för medtrafikanter, så att dessa är skyddade. En hundförsäkring täcker inte vad hunden kan ställa till med utan enbart  veterinärvård och ersätter om hunden dör.

Molly är min tionde hund och har en massa pengar på sin "hundförsäkring"..... så mycket pengar att jag nu slutat med årsdebiteringen. Molly tycker att julkickoffen borde förläggas till Kanarieöarna!   "Vi har ju råd! ... och blir fint i årsredovisningen?!"
Mina hundar har varit normalfriska, men inte utsatts för övervård,... och mycket kan jag göra själv. Många hundar utsätts för så mycket veterinärvård att jag anser det vara djurplågeri och mycket övervård beror på att man tycker att: "Jag har ju hunden försäkrad så då får det kosta! Det drabbar ju inte mig" utan att tänka på det lidande hunden utsätts för...... och att  årspremien ökar för varje veterinärisats. 
Veterinärerna lovsjunger naturligtvis dessa försäkringar ... och gnuggar händerna.
Numera bipathoperreras hundar, ryggarna stelopereras, hundar sätts i rullstol...... försäkringen betalar.
"Det kostade ju bara självrisken, för jag har den försäkrad!"
Jo, pyttsan!


4 kommentarer:

  1. Här kör vi samma system som du och Molly och det är skrämmande när man sätter sig ner och tänker på hur mycket pengar det faktiskt rör sig om. Dessutom är det inte alla gånger värdigt för djuren. Kommer aldrig att glömma den katt som fått leukemi och gick på cellgiftsbehandling. Är det inte vår skyldighet som djurägare att inte förlänga lidandet?

    SvaraRadera
  2. Tack, Christina!
    Att ett djur som är sjukt avlivas innebär inget lidande för DJURET..... men för husse och matte. Hur mycket lidande ska djuret utsättas för för att husse/matte ska hålla sin ångest i schack? Allt mer har hundar och katter blivit "medmänniskor" vilket djuren många gånger får lida för.
    Önskar er i Grannäs en fin Helg!
    /Ingemar

    SvaraRadera
  3. Terve ! Jag tycker samma. Jag hade hund Töpö, stor och mycket stark. Kan släpa mig i snö med skivor eller sparkare. En gång strax till träd och sen vaknade jag. Töpö var mycket närvös, var har hänt. Slickade mig i ansiktet. Den tiden glömmer jag aldrigt, 49 år sen. Djur är kära ,men måste vara realistiska,de är bara djur. I granne här är Huskypark, hundrande hundar. Och jag tycker dem. Nära vargar, vilda men vänliga. Varg och hund(hundvarg,inte cityhund) kan bita hand loss. De kan ana vad menar människan nu. Kan se om svansen, du är inte min vän eller känner inte. Och efter minut bäst vän. De njuter att släpa 30 km i timmen, men måste visa vem är ledare. t lapp i Sirkka

    SvaraRadera
  4. Terve taas ! Bilden är magiskt. Hund och man. Kan se att de tänker samma sak. Vad i hel... tänker de, jag är jag. Kan vänta och se vad vi kan göra. Års bild Ingemar !
    t lapp i Sirkka

    SvaraRadera