Vad vi ska göra är att strunta i hunden när vi kommer hem............ i alla fall i fem minuter......... eller tio och kommer den till dörren så be den gå och lägga sig på sin plats till dess ni har tagit av er ytterkläder och skorna i lugn och ro. Sedan kan man prata med hunden och "höra hur dagen varit"........ eller vad man nu brukar prata om Och gör inte lika varje gång. Kom ihåg "Vanans makt". Och tillåt endast prat "med små bokstäver" Man är inte hundvänligare för att man tillåter hunden att bli "vild av glädje"......... den kanske inte ens är glad..
Molly tror att hon dresserat mig till att komma till hennes stol, prata lite och ge henne en godis, när jag kommer hem. Ibland får hon vänta lääänge och iland kommer jag nästan direkt.......... men jag kommer. Kommer hon till dörren får hon ingen välkomstgodis.............. "Vanans makt"!
Han hade även ett annat problem: Hans Ridge Back hade svårt för att vara ensam utan gnällde och gnydde, när han lämnade hunden. Det ska jag berätta om här i morgon........... eller övermorgon.
Så till något helt annat:
Idag var Molly 1½ timma i sin bilbur med grinden öppen, medan jag höll på att elda ris,klyva ved och bar ved alldeles bakom bilen.
När jag gick förbi henne fick hon naturligtvis beröm.
GOD morgon.Hmmm han har samma problem som jag har med min hund..när det kommer besökare
SvaraRaderaFår nog ta en extra titt genom luppen,för att skärskåda mitt bettende NÄR det kommer besökare Vad det är jag gör för fel..utan att jag tänker på det Vanans makt ja ..fasiken oxå Att hänga med i sin egen utveckling--är tamefasiken inte lätt Tröskelns kanter är ibland för höga. för den snubbelfotade Kraam