Konvaljbacken mejslas fram

Ändå sedan jag kom till Konvaljbacken har jag velat mejsla fram det vackra i kullen. Till en början såg man nästan inte stugan från vägen. Jättestora granar och aspar skymde allt vackert, framförallt granarna.

Utmejslingens final skedde idag..

Förra sommaren kom L-G förbi när jag och Pelle satt på altanen och tog en kopp Java.

"Jag tror att storgrana längst upp på ditt skifte står hälften på mitt. Kan jag ta den?", frågade L-G, som inte bara är Storbonden utan har även spelat hockey åt ett stockholmslag. Det sägs att MoDo ville ha honom!

Min kompis Staffan skulle bli grön av avund om han visste att en nästan MoDo-spelare druckit kaffe med mig på min altan. .... och L-G är inte märkvärdig alls, lika lättsam som Pelle eller Lasse.... men vi Nordingråbor är nog lite så!

"Du får gärna ta storgranen, men ta då också granarna runt bastun min"

Idag blev det av.

De hade vajerspel på traktorn så att granarna drogs åt rätt håll trots den hårda blåsten.

Jag vet inte om L-G tog det som ett träningspass, men en sådan fart på kvistning och fällning har jag aldrig skådat. På 1½ timme var allt klart och stockarna liggandes vid vägen..... och då hann vi med en kopp kaffe också.

Så här såg Konvaljbacken ut innan ............. om man kommer från Näs. 

 

Så här ser det ut idag, en vecka senare.

Från korsningen Ramåkersvägen såg det ut så här.

  

................och nu såhär!

Vilken skillnad. 

Så fint alla tallarna och lövträden nu kommit fram!

Det är fantastiskt vad en kopp Java kan göra susen!?

... och så mycket ris en gran går och bär på. Nu ska jag dra ihop  a l l t  ris och elda.

Ska jag behöva ha badkappan på när jag sitter på bastualtanen och tar en glas öl mellan "bastuvarven"

nu när insyn blivit en annan?!