Morgonstund har skidföre under skidorna

I dag var Molly på bettet, riktigt taggad, när hon märkte att vi skulle bryta morgonrutinerna och låta morgongröten vänta till efter skidturen. ......... gårdagens klabbföre skulle inte upprepas. Redan vid halvsju klyftades blodapelsinen och 

Molly var minst sagt uppfordrande: "Ska det behöva ta evigheter att få fast ett par skidor på pjäxorna?" 

Jag måste beundra Molly, som är på hugget om jag stiger upp halvfem och ska iväg tidigt, men sover också som utslagen om jag ligger och dåsar till framemot halvsju....... sover jag längre är dagen lite körd. 

Perfekt före! Solen når nätt och jämt ner i spåret.

Den smyger obönhörligt in bland träden och väcker alla som ligger och sover ännu!........ om man inte varit förutseende och dragit ner rullgardinen.... förstås.

En otroligt hissnande känsla att komma i spåret och se att det bara försvinner nerför en brant, att det kommer att gå undan förstår jag, men går det in bland småskogen ............., kommer spåret att svänga när farten är som högst? 

Bara att ge sig hän!

Däruppför berget mot Barsta går också Världsarvsleden - sommar, ......... undrar om de, som vandrar då, kan ana hur vackert det är på vintern. 

Otroligt vackert när solen hamrar fram berget ur skuggan, som en galen plåtslagare hamrar på en kopparplåt!